Den vackra lyckan
Någonting som får mitt hjärta att skimra av lycka så att jag riktigt myser i mig själv är att få ge. Jag ger ofta ord, stöttning, uppmuntran, inspiration och annat som kan få en annan människa att känna sig mer hoppfull, och jag tycker lika mycket om att bara säga en enkel sak som får personen att känna sig uppskattad eller kanske dra på smilbanden lite. Oavsett om hon är i uppenbart behov av det eller inte.
Jag kan göra det alldeles gratis, utan att behöva få någonting tillbaka. Jag behöver inte något tack, jag behöver egentligen inte ens se det där leendet som jag gett, för syftet är inte att jag ska få bekräftelse, syftet är helt enkelt att den andra ska känna sig bra.
Så mycket man kan ge med så enkla medel. Ett oväntat ord kan rädda hela dagen för någon. Ibland får jag förstås bekräftelse över att jag har lyckats med vad som var mitt syfte. Som inatt, då ett e-post damp ner i inkorgen av tacksamhet. Det var ett fint brev, inte så mycket i orden som mellan raderna, och jag fylldes av det där skimret än mer. För även om jag inte söker bekräftelse av att ha lyckats så är det underbart att veta att man gjort det. Igen.
Är du säker på att du inte stavat fel igen :-D Fattar inte varför du inte kommer in på sidan!
Hinner inte läsa inläggen här just nu men jag återkommer ;-)
Puss och Kram!
Anonym Johanna sa...
Oj! Visst brukar jag också gå ut med hunden ovanligt sent men jag vågar inte släppa henne lös då det ju är så mörkt. Om hon mot förmodan skulle få för sig att smita så blir det väldigt svårt att se var hon tog vägen hehe. Inte nog med det, så länge ute mitt i natten och aktivera hundar, haha! Som sagt, lite tokigt känns det men varför inte, om det är då man har tid för det :) Jag kanske borde börja med det jag med, nattuggla som jag är.
den 6 mars 2009 19:16
Radera
Blogger GalaXyBloggen sa...
Du får träna inkallning då;) Kanske du har jakthund, då är det svårt, men annars är det inte så svårt att få till den. Anledningen till att jag är försiktig var jag släpper mina är för att dom får inte ryka ihop med en annan hund. Det behöver inte vara mina som börjar men dom backar inte, det vet jag att dom inte gör, speciellt hanen. Kommer det en kaxig hane är det kört. Ja gör det men bara om du har en hund som kan försvara dig om du bor så att du inte ska vara ute på natten;)
Ja, bara ett leende när man möter nån på trottoaren kan lyfta en hel dag för en människa :) Eller att få en vänlig hand på axeln utan anledning. Jag är för återhållsam med spontan vänlighet tror jag... men jag försöker bättra mig!
Jag rekommenderar dig böckerna av Stefan Einhorn; "Medmänniskor" och "Konsten att vara snäll". Han har forskat om det här med att vara snäll. Böckerna finns som cd-böcker på biblan. Väldigt intressant. Det är t.ex. enligt forskningen bevisat att när man gör en god gärning får man liksom en kick i hjärnan. Båda parter mår alltså bra av goda gärningar!
