Someone loves you honey... den låten ger nostalgi. Inte för själva låtens skull egentligen, utan för en dröm där låten sjöngs på ett otroligt humoristiskt sätt så att till och med min vän Theresia alltid hör av sig till mig när hon hör den på radion. Bara en sådan sak: Att någon annan kommer ihåg min dröm, som jag drömde 1998 tror jag. Ja, ni förstår. Måste ju ha varit en ganska speciell dröm då.

Men: Någon älskar mig.
Okej, jag vet flera som gör det. På olika sätt.
Men jag har visst en hemlig beundrare!

Här har ni bildbeviset på det. Precis utanför min balkongdörr där jag står och röker:





Idag (okej igår, men för mig är det fortfarande samma dag) gjorde jag mig riktigt snygg. Så blir det lite då och då när jag har tråkigt. Då ställer jag mig och sminkar mig trots att ingenting alls händer. Sminkar mig mycket mer omsorgsfullt än jag gör när jag går på fester, bröllopp m.m. Konstigt det där egentligen.

Sedan lekte jag fotomodell men bilderna blev inte helt bra. Bara några som var helt okej, någon kanske till och med bra, men ingen som blev som jag hade tänkt. Men jag har ändå njutit av att faktiskt kunna se mig i spegeln och tänka "Helt okej."

Den här bilden blev ju riktigt bra, mycket oväntat, jag höll på att radera den innan jag ens sett den på datorn. Den hade inte alls den anda jag ville fånga, inte alls de färger, inte rätt ansiktsuttryck, inte rätt stil över huvud taget för dagens photoshoot, men den blev ju riktigt bra, helt oredigerad och allt.

Jag tänker på Hans och ler av denna låten.