hysch!
Blogg.se har blivit knäpp. Det här inlägget postade jag vid 9.00-9.30 och stod som publicerad men inte var den där inte...
Himlen reflekterar ljus kyla i genomskinligt blått och rosa men där flyger fåglarna glada och pigga och planerar vårens göromål, dansar i den lätta vinden, färgar fjäderdräkten röd i solens strålar, visslar glatt i sökandet efter insekter i trädens bark... Visslar glatt till mina öron, kommer med hemligheter jag inte vill veta.
Varför alltid dessa hemligheter? Jag tycks vara förföljd av hemligheter, eller är det bara så att jag ser och hör mer än andra? När ska folk lära sig att respektera saker och ting egentligen? När ska folk lära sig att .. det är lite onödigt spill på energi att göra sig besväret att försöka gå om mig, runt mig, hitta vägar som far förbi mig utan att jag skulle lägga märke till det?
Kan hända även det är mitt eget fel, som det mesta, eftersom jag inte avslöjar vilka hemligheter jag får till min kännedom utan att jag självmant ens vill ha koll på hur eller varför jag får reda på dem. Men det är inte min sak att lägga näsan i blöt - inte ens när det faktiskt är hemligheter som i allra högsta grad gäller mig själv. Det finns alltid en anledning till varför någon vill hålla en sak hemlig inom sig och så får det vara. Inte ens när jag har med saken att göra lägger jag mig i förrän hemlighetsbäraren självmant öppnar sig för mig.
Vissa hemligheter sveper förbi, som jag aldrig kan lägga mig i därför att det inte var menat att jag skulle känna till dem, det får jag helt enkelt godta. Men andra hemligheter blir en lättnad att bli inbjuden till så jag slipper dölja min kännedom. Oftast är detta hur som helst en plåga, jag tycker inte om det.
Ett onödigt inlägg när jag självklart inte kan avslöja några hemligheter, och de flesta hemligheter är smått skrattretande och jag undrar ibland varför folk håller såna saker hemliga över huvud taget, men jag respekterar självklart sånt här. Eftersom jag till och med tiger när tigandet kan vara till min egen nackdel av respekt, kan jag aldrig avslöja saker såhär i min blogg heller, men ändå måste jag skriva om det. Släppa litegrann på pressen...irritationen...det hjälpte nog lite faktiskt.
Tack // J
Himlen reflekterar ljus kyla i genomskinligt blått och rosa men där flyger fåglarna glada och pigga och planerar vårens göromål, dansar i den lätta vinden, färgar fjäderdräkten röd i solens strålar, visslar glatt i sökandet efter insekter i trädens bark... Visslar glatt till mina öron, kommer med hemligheter jag inte vill veta.
Varför alltid dessa hemligheter? Jag tycks vara förföljd av hemligheter, eller är det bara så att jag ser och hör mer än andra? När ska folk lära sig att respektera saker och ting egentligen? När ska folk lära sig att .. det är lite onödigt spill på energi att göra sig besväret att försöka gå om mig, runt mig, hitta vägar som far förbi mig utan att jag skulle lägga märke till det?
Kan hända även det är mitt eget fel, som det mesta, eftersom jag inte avslöjar vilka hemligheter jag får till min kännedom utan att jag självmant ens vill ha koll på hur eller varför jag får reda på dem. Men det är inte min sak att lägga näsan i blöt - inte ens när det faktiskt är hemligheter som i allra högsta grad gäller mig själv. Det finns alltid en anledning till varför någon vill hålla en sak hemlig inom sig och så får det vara. Inte ens när jag har med saken att göra lägger jag mig i förrän hemlighetsbäraren självmant öppnar sig för mig.
Vissa hemligheter sveper förbi, som jag aldrig kan lägga mig i därför att det inte var menat att jag skulle känna till dem, det får jag helt enkelt godta. Men andra hemligheter blir en lättnad att bli inbjuden till så jag slipper dölja min kännedom. Oftast är detta hur som helst en plåga, jag tycker inte om det.
Ett onödigt inlägg när jag självklart inte kan avslöja några hemligheter, och de flesta hemligheter är smått skrattretande och jag undrar ibland varför folk håller såna saker hemliga över huvud taget, men jag respekterar självklart sånt här. Eftersom jag till och med tiger när tigandet kan vara till min egen nackdel av respekt, kan jag aldrig avslöja saker såhär i min blogg heller, men ändå måste jag skriva om det. Släppa litegrann på pressen...irritationen...det hjälpte nog lite faktiskt.
Tack // J
Lämna kommentar, åsikter eller bara en hälsning, det uppskattas!
Trackback
