Jag sitter här och väntar på att det ska bli min tur att göra mig i ordning. Tänka sig. Det är inte alla som har en pojkvän som ockuperar badrummet i en timme för att göra sig i ordning bara för att han ska träffa tjejens föräldrar. Hihi. Manlig fåfänga uppskattas. Det har jag efterlyst.

Plockar lite Sylvesterhår, plötsligt har de dykt upp lite här och var och det kliar i mina ögon. Var kommer de ifrån?

Under tiden som jag väntar på att ockupanten ska komma ut och känna sig redo har jag suttit och försökt pilla lite med designen på bloggen men det gick åt skogen. Får se på det senare ikväll igen. Om jag kan se någonting för mitt öga börjar verkligen svullna upp av en allergisk reaktion. Hur kunde jag leva med katterna som jag gjorde när bara ett eller ett par få pälsstrån kan få mig att reagera såhär?

Men åh, jag känner en sådan rivande saknad när det plötsligt kommer fram ett gult hår sådär. Eller ett svart-vit-randigt. Jag kommer alltid sakna dem. Jag saknar dem allihop men herr Sylvester, som ju från början hette Vesta tills jag insåg att hon var en han, han var speciell, han var... speciell. Nåja. Det tillhör det förgångna. Nu är det nuet som gäller.

Och tydligen är det min tur att hoppa in i badrummet nu.

Ha en bra dag! // J