Åter igen pånyttfödd och förvirrad över hur allting ser ut, känns, låter, luktar och smakar. Jag har legat i sängen som ett nyfött barn i stort sett hela dagen och förundrats. Tittat på mina egna händer, armar, lärt mig att röra på fingrarna och stirrat facinerat på fenomenet; det är mina armar, så långa, så främmande. Men jag kan böja på dem, jag kan vrida dem och töja ut musklerna, så de måste vara mina armar. Muskler i armar och ben som är starkare än de borde vara med tanke på hur lite jag använder dem. Hur kommer det sig?

Under vissa av dygnets timmar har jag känt en liten klagan växa i mig. Varför blir det såhär? Varför måste jag lära mig hur världen ser ut om och om igen? Varför förvrängs bilderna som om jag hamnat i en helt ny värld, som en nyfödd? Varför luktar saker och ting annorlunda?

Men så kommer jag på mig själv med att inse att det inte är något att klaga över. Visst tar det på krafterna och jag blir sådär sängliggande som ett barn, oförmögen att göra annat än att ligga och stirra, men det är ingenting att klaga över. Jag har lärt mig att hålla mig undan från omvärlden dessa dagar så gott jag kan. Det är som det ska, viskar jag till mig själv med en moders kärleksfulla tröst. Allt är som det ska.


Det kan visserligen vara obehagligt ibland, om jag en sådan här dag hamnar ute bland för många intryck, för många människor, bland för många tankar och känslor. Det kan bli riktigt plågsamt, men det är ingenting att klaga över, för jag lär mig att inte utsätta mig för det där. Jag kan inte förhindra att saker ändrar form, men jag kan justera min reaktion på det.

Världen förändras, saker och ting, djur och människor, planeter och stjärnor, vattnet och luften. Allting verkar förändras för mina sinnen. Vissa saker har jag till och med sett bevis på. Små obetydliga saker som inte borde kunna flytta på sig har bytt plats. Men det är ingenting jag kan bevisa, jag har inte bevisen, jag har bara sett dem. Det enda jag har att visa upp är sakerna som har bytt plats eller bytt färg, men jag kan inte bevisa att de inte alltid varit just där. Och vad spelar det väl för roll om en fläck har flyttat sig några centimeter?

Antagligen gör det en skillnad, annars skulle den ju inte ha bytt plats. Men det är ingenting som stör ordningen för någon annan än mig. Jag har inget behov av att ens kunna bevisa att den har flyttat på sig. Och vad skulle det göra för skillnad om någon möblerade om i vår stad? Så att jag bodde i de norra delarna istället? Om ingen annan märker det skulle heller inte det påverka någon annan än mig själv. 

Det är som det ska. Om det inte är det så kommer det att rättas till, det har du ju märkt. Allting är som det ska.